torsdag 27 juni 2019

Ny fas i livet

16 maj 2014. Det gör ont! Efter alldeles för mycket extraarbete och dygnsjobb där jag inte fått gå hem så sa min kropp tillslut i från. Det var dags för mitt livs andra diskbråck. Jag visste det nästan på en gång när jag kände den välbekanta smärtan sprida sig i ryggen och ner i mitt högra ben. Det visade sig efter en lång sommar med sjukskrivning och besök hos ofantligt många läkare att samma diskar som 2012 var sönder (mellan disk 4-3, 3-2 & 2-1). Efter många om och men blev jag inskriven i det multimodala teamet på rehabiliteringen och arbetet med att få en någorlunda fungerande kropp började. 6 månader av besök hos läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator. Träning och kurs om smärthantering. Domen att jag aldrig kommer att bli bra i min rygg, men att jag med rätt träning och leverne kan ha mindre ont. Efter 1 års sjukskrivning, kämpande och fysiskt samt psykiskt dåligt mående tog jag beslutet att ta tag i min dröm att studera till lärare. Efter funderingar landade beslutet på förskollärare. Jag skickade i en ansökan till Högskolan Dalarna och höll tummarna. Döm om min förvåning när jag kom in. Det är 4 år sedan nu och den 18 januari i år tog jag en efterlängtad examen. Den 1 februari började jag arbeta som förskollärare och tro det eller ej men min rygg mår bättre än på länge. Det varierande arbetet och det faktum att jag faktiskt börjat träna får min rygg att fungera bättre och jag kan för första gången känna att jag kan leva med min värk på ett nytt sätt. Även om bakslagen kommer ibland så är jag vid gott mod och lyssnar på kroppen och arbetar för att den ska lugna sig och bli bättre igen. Vad vill jag med det här inlägget då kan man undra? Jag vet inte ens det själv. Jag tror att jag ville summera de senaste åren för att på något vis väcka liv i bloggen igen. Mest som en dagbok för mig själv. För att reflektera och minnas livet!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar