Mina trollungar

Tröttaste killen.. Trollungen....

Ska försöka få till ett bättre kort på Jonte. In action......

Sådan mor sådan dotter!

Som dom flesta vet så gillar jag att baka. Det gör även min lilla tös. Hon har en egen ritual. Tvätta händer, ta på förkläde, mjöla in sina kinder, sen börja baka. Det där med att mjöla in kinderna är väldigt viktigt. Kanske får öppna ett café när hon blir stor. Där mormor, jag och Linnéa kan jobba. Eller ja, mamma är ju pensionär vid det laget men hon kan få komma och baka i alla fall,,,,

Grattis till mig!

Ja, vad säger man? 30 år? Jag? På riktigt? Hur gammal är jag egentligen? (Ja 30 tydligen)

Nejdå, så illa är det faktiskt inte. Jag gillar att vara 30. Låter vuxet! (även om inte siffran inte gör människan)

Dagen började med att Jonatan kom springande med ett paket så fort jag klev nerför trappen. (en varm och skön tröjja)

På köksbordet stog 30 röda rosor. En syn jag skulle kunna vänja mig vid. Tony började jobba tidigt så istället för att väcka mig (vilket jag är väldigt tacksam för) så ställde han dom i köket.

Har sedan tidigare även fått ett par längdskidor av min kära familj!

Har faktiskt inte firat så mkt än. Mina föräldrar och bror kom på middag dagen efter. av dom fick jag presentkort på KUPOLEN (gilla) och ett dygn på ett SPA, dit jag ska åka med min mamma. ser mkt framemot.

Framöver ska väll en fest av ngt slag planeras. Ligger lite efter i min planering bara......

Dag 11. Mina syskon

Jag har en storebror och en lillasyster. A & M. 2 personer som jag håller av. Återkommer till ämnet en annan dag.

Dag 10, Det här hade jag på mig i dag.

Ja vad hade jag på mig.....

Ett par svarta leggings från Gina Tricot , Whally weels tunika från me&i, svarta strumpor från lager 157 m.m (lämnar lite åt fantasin)

Ska be Tony ta ett kort som jag kan lägga ut! Kommer inom kort. (förhoppningsvis)

Dag 9. Min tro...

Jag tror på kärleken! Och jag hoppas att det finns ngt gott i alla. Vet inte vad jag annars skulle tro på med tanke på all skit som sker i världen.

Dag 8, Ett ögonblick....

Tar upp min utmaning igen... Bättre sent än aldrig har jag hört.
Men vet verkligen inte alls vad jag ska skriva/välja/berätta om...

Tänk så många ögonblick man varit med om. Både bra och dåliga...

Även om jag skulle vilja skriva mina barns födelse eller, när jag träffade sambon, så väljer jag nog ett lite mindre bra ögonblick.. Som trots allt blev ett bra.

När jag var 6 år gammal eller så, så var min familj och jag på semester i forna jugoslavien. (kroatien el slovenien).
Jag hade precis lärt mig att simma under vattnet, vilket jag gjorde hela tiden.. När jag sen skulle stanna upp och hämta luft, så fanns där ingen botten. Undervattenströmmarna hade gjort gropar på botten så den kändes bottenlös.
Det enda jag minns är känslan, paniken, hjälplösheten..... En äldre man fiskade upp mig efter ett tag..... Det ögonblicket är nog endå mitt ögonblick. Utan det hade jag kanske inte setat här nu.
Utan det (när mannen fått upp mig) så hade jag ju inte fått uppleva mina barn och det livet jag nu lever. Så den gamla mannen gjorde mitt ögonblick!