Det bubblar.....

.....i/ur våran lilla tös.

Ljud är numer inte bara ljud, utan ord. En kompis till barnen är en mästare på att säga MIN och ta typ alla saker..... Linnéa är numera också en mästare på att säga min. Fast ur hennes mun kommer det MIM... Hon kommer med saker, pekar och tar (fast inte av och från andra än så länge) och säger MIM...

När vi var ute i torsdags och jag trodde (läs ville) gå in, så ville Linnéa annat. Hon gick förbi dörren in och sa "unga".... Gick med bestämda steg mot baksidan och sa "unga". Jag frågade: Vill du gunga? Mmmmm svarade hon då, och pekade på gungan (som jag glömt att ta in för vintern)

Sen satt hon i gungan och sa "ung ung, ung ung". Hon har inte setat i en gunga sen i höstas vad jag vet.. Hur kommer hon då i håg vad det heter? Att vi säger gung gung när hon gungar? Endera har hon ett suveränt minne eller så har hon smyg gungat med dagmamman.

På kvällen frågade jag henne om hon ville bada, ? Mmmmm fick jag åter till svar. Sen gick hon och hämtade ett badlakan och gick till toadörren där duchen är. Eftersom det var badning och inte duchning på G så bar jag upp henne till badkaret. I trappen upp så upprepade hon baba, baba, baba,,,,

Ja orden bubblar ur henne nu, våran lilla papegojja. Barnen känns så mkt större när dom börjar prata. (inte bara säger mamma, pappa, nenne)

Något mer som hon gör mkt bra är att ropa på Jonatan. "Ooooaaaa"